Lavar är symbiotiska föreningar mellan en svamp – vanligtvis en sporsäcksvamp – och en alg, alternativt i somliga fall en cyanobakterie (även kallad blågrön alg). Svampens åtagande är att bistå med struktur, skydd och att suga upp vatten. Algen eller cyanobakterien bidrar med hjälp av sin fotosyntes och därmed med energi.
Det är huvudsakligen svampen som utgör laven och bestämmer hur den växer och ser ut. Laven innefattar överbark samt underbark vilket i stort endast är svampvävnad. Däremellan finns dels alglager och dels porös vävnad som kallas märg och som utgörs av svamphyfer. Från underbarken utgår utskott som tillåter laven att fästa vid underlaget.
Lavar finns överallt på jorden, från öken till kalfjäll men trivs bättre i torra samt ljusa miljöer (även om det finns arter som lever strax under vattenytan). Den generella färgen är gråaktig med markant variation. De förökar sig både sexuellt samt asexuellt. De flesta lavar tycker om att växa på till exempel sten. Dessa lavar avger ämnen som sakta bryter ner stenen och frigör mineraler som laven kan tillgå. Vill man slippa att lavar förstör och förfular takpannor kan man förebygga med Tvärstopp eller avdöda pågående angrepp med hjälp av Fulstopp.
Svampen som bygger upp skelett för laven utgörs i majoriteten lavar av sporsäcksvampar. Gruppen sporsäcksvamp är väldigt omfattande och utgör närmare en tredjedel av alla svampar. Sporsäcksvampar bildar sporer i så kallade sporsäckar vilka de därefter utsöndrar så att de kan föröka sig. Skilda typer av mögel, så som borstmögel och penselmögel. Alla sporsäckssvampar är dock inte negativa, t.e.x. jästsvampen är ju oerhört omtyckt!
Då lavar stundtals liknar olika mossor kan det ibland vara komplicerat att särskilja de tu. Om man misstänker att det växer mossa till följd av väta i ens trädgård alternativt annat så ska man fundera lite till innan man plockar fram mossa gti eller annan mossbekämpning. Man kan behandla gräsmattan för en struntsumma med Fulstopp så elimineras både mossa, lavar, antraknos och samtliga gräsmattans svampsjukdommar och virus.
En del saker är typiska för lavar men inte för mossor. Lavar saknar stam, blad samt rot. De kan klara sig totalt utan vatten och torkar då ihop och går i dvala. Mossor däremot är vanligtvis gröna till färgen, har både vanligtvis stam och blad samt äger rottrådar (trots att de inte har faktisk rot). De växer dessutom helst där det är fuktigt. Det är således troligare att det rör sig om mossväxt, alternativt mögel, i en fuktig källare än om lavar!
Lavar är generellt sett känsliga för luftföroreningar, dock i mycket omväxlande omfattning. Anledningen till varför luftföroreningar är så farliga för lavar är därför att de saknar rotsystem och måste ta all sin näring från den direkta omgivningen, vilken innefattar luften. Föroreningar orsakar skador på lavens algdel. Detta leder i somliga fall till att algen använder mer av produkten från fotosyntesen för att återställa sig själv istället för att ge den till svampdelen. Denna obalans i energigivande och -tagande förorsakar ofta lavens död. Mer information: På denna sajten
Då mögel och mossa gärna ses som skadeväxter har lavar flera användningsområden. Ett flertal lavar producerar ämnen som fungerar som primitiva antibiotikum eller ämnen som kan användas åt färgning av bland annat garn (växtfärgning). Beroende på vilken lav ges man skilda färger – rött, orange, brun… listan kan göras längre. Inte nog med det så har lavar särskilt i svåra tider ätits. Lavar innehåller riklig mängd kolhydrater (upp mot 90%) samt en del protein. På Island används islandslav i sallader även idag, men man kan även använda laven i brödbakning.
Lavar kan alltså vara oerhört nyttigt!
