Spyware

Idag är nätet det allra vanligaste forumet för ID-kapning, det är här som du löper i särklass högst risk att få din identitet stulen, bland annat genom vad som kallas Spyware. Spyware smyger in i ditt datorsystem på ett väldigt finurligt vis, fullständigt i tystnad, utan att du märker när det händer. När du surfar runt och anger saker som inloggningsuppgifter, lösenord samt bankkontonummer med mera så registrerar Spyware dessa. Du märker kapningen först när ditt bakkonto tömts eller dina uppgifter har använts i forum som du inte ens visste fanns. Det är vanligt att brott begås i den stulna identitetens namn, som ogiltiga försäljningar på ställen såsom Blocket, Tradera eller eBay. ID-kapning är ett oerhört allvarligt brott som ofta medför svåra följder för offret.

I boken finns en och bra checklista. Boken finns tillgänglig för lån som e-bok i biblioteken samt kan införskaffas på allt-fraktfritt.se. Klicka på boken för mer detaljer.
Klicka här för mer information

För att skydda sig mot Spyware finns en massor skilda antivirusskydd samt antispywareprogram att installera – med väldigt annorlunda kvalitet, pris samt effektivitet självklart.

E-mail/Phishing

Många fall av ID-kapning online sker genom att personer “frivilligt” lämnar ut sin personliga upplysning till tveksamma källor – i likhet med vad som skedde via telefon under 60- samt 70-talen, det görs med komplett tillit och god tro. De mest uppenbara försöken skrattar man mest åt nu för tiden – t ex “Nigeriabreven” där du meddelas att en avlägsen anhörig i Nigeria har dött och testamenterat hela sin förmögenhet till just DIG och att du blott är ett kliv från att erhålla samtliga dessa miljoner dollar. Nigeriabreven kallas så för att denna variant av bedrägeri startade där, men nuförtiden så kan denna typ av förslag komma varifrån som helst.

Allt eftersom medvetenheten har ökat och människor har blivit mer försiktiga med att lämna ut känsliga uppgifter så har metoderna finslipats – oerhört få skulle idag skicka sina bankuppgifter till en “Nigeriansk släktings ombud” eller dylikt.

Idag sker de flesta “frivilliga” ID-kapningarna genom så kallad “phishing” där kaparna skapar headers som ser identiska ut som kända företags, t ex Paypal, Swedbank alternativt Skatteverket, samt e-mailar krav/önskemål på snabbt svar, inloggning eller annan aktivitet genom en länk i det aktuella e-mailet. Ofta hotas man med konsekvenser som nedstängning av kontot ifall e-mailet ignoreras. När man följer länken i e-mailet så ombeds man att ange sina personliga uppgifter, som därpå används av ID-kaparna för skilda ändamål.

Chattrumsbedrägeri

I öppna chattkanaler kontaktas man då och då av bedragare som ofta föreslår gynnsamma investeringar. Stundtals kan det handla om romantik, andra gånger rena pengar – ofta baseras detta på ens chattprofil. Genom djupgående samtal i chatten får bedragaren offrets tillit varpå privat information delas ut.

Dejtingsajter

Få är så sårbara som personer i jakt på kärlek. Personer som ansluter sig till dejtingforum med en vilja om att hitta en partner är ofta lätta offer för bedragare. Man får sakta men säkert olika, allt mer avancerade förfrågningar om saker som t ex pengar till en flygbiljett, eller så får man höra man snyfthistorier om hur bedragaren blivit bestulen alternativt felaktigt anhållen för något brott. I alla fall är målet att offret ger ut sitt bankkontonummer alternativt kreditkortsinformation. En person som målat upp en bild av den perfekta partnern är vanligtvis, tyvärr, ett lätt offer.

Falsk e-handel

Organiserade ID-kapare skapar ofta falska e-shoppar där varor och tjänster säljs för extremt låga priser. För att handla måste man uppge sin personliga information samt kreditkortsuppgifter alternativt Paypalsuppgifter,som i sin tur sedan stjäls av bedragarna bakom sajten. Någon vara eller tjänst finns naturligtvis inte, men det kan ta veckor innan man inser sitt misstag.

Så enkelt får man tag på dina uppgifter

Somliga uppgifter om dig lämnar du själv ut, via diverse sajter och forum som finns öppna för samtliga och envar att ta del av. Ofta finns det säkerhetsåtgärder där dina personliga uppgifter enbart finns tillgängliga för dem som du ger tillåtelse. Det finns dock även ett flertal upplysningssajter där långt fler uppgifter om dig finns listade än du möjligen själv är medveten om, ta t ex en titt på ratsit.se, upplysning.se, allabolag.se (för företag) och eniro.se, m.fl. Man ska, av uppenbara skäl, försöka hålla utlämning av privata uppgifter om en själv till ett fullkomligt minimum.