När druvor krossas åt vinframställning används oftast en krossningsmaskin, men de kan även krossas genom att man trampar på dem med fötterna. Trampning sker fortfarande på mindre anläggningar.
Man avlägsnar stjälkarna från druvorna under pressningen, och när man framställer vitt vin är det viktigt att även ta bort druvornas skal. För att röda druvor inte ska resultera i vitt vin måste man avlägsna skalen. För att ta bort till exempel vildjäst, bakterier samt andra oönskade mikroorganismer måste svaveloxid tillsättas till saften. Den must som blivit i detta skeendet samlas sedan upp i jästankar i rostfritt stål, cement, trätunnor eller ekfat.
Det är mycket hos metoderna inom den etablerade vinindustrin som i olika former har likheter med hemmabryggning av vin. Och den som är intresserad av att brygga eget vin har möjlighet att experimenter in i det oändliga. Den som vill ta vinframställningen till en ny nivå ska till exempel passa på att plocka bär under sommaren och hösten. Bären torkas och förvaras svalt och mörkt till dess de ska nyttjas till vinsatser. Som tur är krävs ingen krossningsmaskin, eller man behöver inte tillämpa fötterna heller för den delen. Att krossa bär, frukter eller motsvarande går bra med en potatisstöt.
En betydande del av vinframställningen är helt klart vattnet. För att inte det färdiga vinet ska påverkas är det viktigt att vattnet är ordentligt rent och utan bismaker eller att det inte har några föroreningar. Det finns en bra metod som innebär att förädla vattnet med hjälp av aktivt kol. Aktivt kol finns i tre skilda former. Antingen som pulverkol, granulerat kol eller som högtryckspressat format kol. Vanligtvis har den sistnämnda varianten formen av små stavar. Reningsförmågan beror på vilket kol som används, porstruktur samt kolets area i kvadratmeter per gram.
De två vanligaste reningsmetoderna är att sila vätskan via granulerat aktivt kol eller att använda pulverkol för att slamma upp vätskan. Det ultimata är att reningen sker i rumstemperatur och man ska helst undgå rening i kyla eftersom det i värsta fall inte funkar alls.
Till vinframställning hemma behövs en brygghink på ungefär 30 liter med ett vattenlås som ska sitta i gummispunnet på hinklocket. En för liten hink skänker nämligen inte yta för skummet som kan bildas under de första dagarna av jäsningen. I en mindre hink kommer mäsken åka ut via hinkens vattenlås under jäsning.
I nästa skede av processen krävs ytterligare en större hink – en s.k. jäshink. Den blir aktuell när det är dags för omtappning av vinet. Med hjälp av en sughävert tappas vinet över från ena hinken till den andra. Det krävs dessutom en oechslemätare som används åt att dosera sockerhalten i musten. Till den behövs ett mätglas stort tillräckligt att oechslemätaren får plats däri. Oftast brukar 100 ml vara en tillräcklig storlek.
Det brukar vara mer än socker som ger utslag på flytvikten vilket beror på att frukter består av skilda mängder extraktämnen. Det genererar självklart varierande resultat, vilket man ska ha med i kalkylerna.
För att ta ett test med oechslemätaren så mäter man upp drygt tre deciliter vin i ett litermått. Fyll upp mätglaset till 100 ml och sänk därefter ner oechslemätaren för att därefter läsa av värdet. Det är viktigt att importera mätuppgiften i en bryggjournal för att optimalt följa processen. Det första provet utförs jämt före jäst har tillsatts. Ta ett smakprov och låt vinet rulla runt i munnen noga för att känna smaken. Häll sedan tillbaka vinet från måttet i hinken.
Sedan får vinet vara i jäskärlet i cirka 2-4 veckor beroende på jäst, sockerhalt m.m. När jäsningen är klar ska man tappa om vinet samt filtrera på nytt.
