Under hela historien om alkoholhaltiga drycker, hittar du ingen mer legendarisk än absint.

De mesta folk har antagligen en grundläggande medvetenhet om att absint finns, men de flesta utav dem känner till bara några sanna fakta om alkohol eller alkohol och blott en bråkdel utav dem innehar haft chans att äga ett bägare av denna mystiska dryck framför sig på bordet.

Därför önskar jag med detta lilla inlägget framföra för er läsare lite fakta om denna legendariska spritdryck och se tillbaka på dess lysande förflutna.

Det var i Couvet, Schweiz på 1790-talet som en så kallad allfungerande tonic som kallades absint främst gjordes.

Mycket berusande samt kryddad med anis, sägs absint få varit uppfinningen utav Pierre Ordinaire, en läkare från Frankrike.

Men lokalbefolkningen i byn kommer ihåg att flera år innan Dr Ordinaire kom till platsen, var systrarna Henriod berömda för att äga tillverka en medicinsk tonic som bar en enorm likna med absint absinthe 85.

Ändå var det Ordinaire, inte Henriod systrar, som sålde formeln för absint tonicen till Dubied-Pernod familjen, som sedan etablerade den första kommersiella verksamheten i Couvet, ett absint destilleri.

Under de årtionden som följde började absint att förlora sin image som en läkemedelstonic och blev mer bekant för sina psykologiska effekter – stimulerande visioner, drömmar och för att ge inspiration till konstnärer.

Alltså legenden om den gröna fen kom på plats.

Ett faktum är att hon inspirerade så stora konstnärer samt författare som Degas, Van Gogh, Picasso, Hemingway, Oscar Wilde samt Mary Shelley att alstra målningar samt böcker som har blivit tidlös i världens konst och litteratur.

När artonhundratalet gick mot sitt slut växte en lobby mot sprit i allmänhet och mot absinthe i synnerhet.

Så kallade vetenskapliga experiment gjordes för att påstådd belägga att malörtens olja, en utav de många ingredienserna i absint, var riskabel samt giftig, ehuru bara en liten mängd malört fanns i en absint butelj.

En annan händelse som skedde i början utav nittonhundratalet hjälpte till att försegla ödet för den gröna fen.

En schweizisk man, Jean Lanfray, fick ett raserianfall samt mördade hela sin familj.

Ehuru gubben hade en lång historia utav att vara gravt alkoholiserad samt missbrukare skylldes morden på hans absintintag.

År 1912 gjordes absint olalgligt i flera europeiska länder samt AMERIKA.

Frankrike följde sedan år 1915.

Kanske för att det var illegal frukt, innehar flera av de falska rykten samt historier om farorna med absint fortsatt att leva vidare än idag, trots att modern vetenskap har visat att malört ej är mer skadligt alternativt bildar dårskap än någon annan naturlig beståndsdel som pepparmynta olja alternativt vaniljextrakt.

Nu, i början av 2000-talet, tas förbuden så sakteliga dän.

I de mesta europeiska länder är absint totalt lagligt åter.

I USA (givetvis) finns det ännu grundnorm mot att alstra och avyttra den, även om olika företag har hittat på möjligheter att gäcka dessa förbud.

Att dricka absint är ej längre ett brott.

För en amerikan, innebära det att det är OK att dricka absint, så länge man inhandlar det från en juridisk, icke-amerikanska källa som du kan hitta Online.