Dikväveoxid används i patroner till gräddsifon

Dikväveoxid är en mix av kväve och oxygen. Ett andra beteckning för dikväveoxid som flera säkert vet, är lustgas samt det är ej en brännbar gas.

Gräddpatroner med dikväveoxid (lustgas) till gräddvisp

Dikväveoxid eller luftgas upptäcktes under år 1773, utav en man vid namnet Joseph Priestly. Han upptäckte även syrgasen året före.

Dikväveoxid innehar ett enormt användningsområde, som bland andra i vården där den används som ett smärtstillande medel. Men numera nyttjas den också i så kallad gräddsifoner som man kan hitta i olika kök och bagerier. Dikväveoxid i patroner nyttjas som ett drivmedel som vispar grädden i en behållare till gräddsifonen.

En gräddsifon

Gräddsifonen är i grund och botten, en pratisk produkt som nyttjas för att anordna vispad grädde till diverse, såsom tårtor och i matlagning. Det finns flera olika produkter som kan nyttjas för att vispa grädden som man behöver, bland annat är en handvisp alternativt elvisp, men de får aldrig det resultat som härrör en gräddsifon.

En gräddsifon kan fort få din grädde att bli luftig, men den kan också förvara din nyvispade grädde i sin behållare som är sluten. Du ska aldrig mer gå igenom att den grädde man just vispat med t. ex. en elvisp i en bunke, blir vattnig samt torr.

Gräddsifoner består av en sifon, handtag och lustgaspatroner. För att begagna en gräddsifon när du vill vispa grädde, lägger man först in grädden i sifonen, själva behållaren. Därefter skruvar du på en utav dina patroner till gräddsifon. När det är monterat klart är det bara att pressa handtaget på sifonen för att börja vispa grädden. Nu är grädden att anlända ut ur behållare blandat med lustgasen som får den att bliva lätt precis som grädde ska vara.

Grädden är nu vispad samt kan läggas på t. ex. en gräddtårta alternativt i en fastlagsbulle. Grädde kan användas i olika areor, såsom i kaffe och varm choklad koppar, men också i matlagning och bakning. Grädden används ofta som en perfekt garnering på pajer.

Det finns även flera som innefattar grädde i sin GI mat recept. Grädde är en smaksättare som matchar perfekt i det mesta, som bland annat i annorlunda såser som t. ex. i en Champinjonsås.

Grädde

Grädde härrör komjölk. Det är en vattenemulsion av fett som tas ifrån mjölken. Det flesta av grädden som man får ifrån mjölken homogeniserar så att den inte ska skikta sej. Detta innefattar bara grädde som har en fetthalt under 40 %. Men skulle den vara över 40 % behöver den ej homogeniseras. Att den inte ska homogeniseras beror på att grädden alias vispgrädde innehar stora fettdroppar som innehar kapaciteten att binda luft till en stark skum, när man vispar grädden. Detta kan man göra med t. ex. en elvisp eller med en gräddsifon och en patron som består av dikväveoxid.

Det finns flera sorters grädde, med annorlunda fetthalts nivåer. Den vanligaste grädden har en fetthalt på 40 %, men det är också de som innehar lägre. Bland annat finns t. ex. mellangrädde med en fetthalt på 27 % tillgänglig.

Vispa din grädde perfekt med en gräddsifon samt dess patroner som innehåller dikväveoxid.